Ullesblogg

Tänk hur fort det kan gå från att det känns bra tills det känns mindre bra.
Idag gick det riktigt fort. Och jag har verkligen inget bra svar på vad som hände. Kanske är min dåliga sömn sen jag kom tillbaka som har gjort mig lite ledsen. Eller bara vetskapen om vad denna vår förväntas av en.

Sitter nu och kollar turer som jag vill gå, men säkert inte kommer ske, för det är ingen som vill gå dem med mig. Skulle vara rätt skönt att skida själv faktiskt, men jag tror att jag skulle sakna mina galan vänner rätt fort.
Hade det inte bara varit lättare att låtit alla skida i Sarek så hade saken varit klar.. fast det kasnke är dags för vår klass att släppa bästisen och blanda sig lite med dem andra... eller så har jag fel, för just nu är läget lungt i klassen, kankse lika bra att det får vara så.

Funderar en hel del på vad jag ska göra i höst...
Vart jag ska ta vägen. Det finns så mycket här i livet man vill göra, men det hade varit riktigt kul att göra det tillsammans med nån oxå.
Men var sak har sin tid, är det inte så?